Bygga proformamodeller med Excel

Att bygga en prognosmodell över företagets framtida finansiella utveckling är ett viktigt verktyg i många finansiella företagsekonomiska sammanhang, vid företagsvärdering, kreditvärdering, finansiell planering, utvärdering av strategiska beslut m.m.

En proformamodell är i sin enklaste form en prognos över företagets framtida resultat- och balansräkningar, man kan naturligtvis byggas ut med kassaflödesanalyser och budgetar. Förutom att proformamodeller ger en pedagogisk och tydlig bild över företagets förväntade utveckling kan modellerna även användas för avancerade scenarioanalyser och känslighetsanalyser. Exempelvis kan man studera hur en enskild värdedrivares (t.ex. vinstmarginalens) variation påverkar företagets uppskattade värde.

Att bygga en proformamodell förutsätter i princip att man använder ett kalkylprogram som Excel. Även den mest enkla modell innehåller avancerade och ömsesidiga relationer mellan posterna i modellen och som utan stöd av ett kalkylprogram snabbt blir komplicerade och svåra att hantera. Företagets skulder påverkar räntekostnaderna, räntekostnaderna påverkar företagets resultat, företagets resultat påverkar eget kapital och storleken på det egna kapitalet påverkar storleken på företagets skulder osv. Detta innebär att modellen måste beräkna flera variabler simultant, något som är svårt utan ett bra kalkylprogram. Ett kalkylprogram är dessutom en förutsättning för att man snabbt och effektivt skall kunna skapa scenarios och känslighetsanalyser.

Även om en proformamodell ger ett exakt intryck får man aldrig glömma bort att en den aldrig blir bättre än de antaganden som den bygger på. Att konstruera en proformamodell är ett hantverk som kräver både skicklighet i modellbygge och framför allt en djup förståelse för det företag vars framtid modellen försöker avbilda. Stegen innan proforma bör åtmistone innefatta en grundlig strategisk analys och en finansiell analys (av till exemepl lönsamhet, finansiell balans eller effektivitet). en Det går aldrig att bygga en bra modell av ett företag utan att man förstår hur företaget fungerar.

Det finns inte något exakt recept på hur en modell skall se ut, varje företag är unikt och kräver unika modeller. De flesta modeller har dock vissa gemensamma grundläggande byggstenar och byggmetoder. Nästan alla proformamodeller är omsättningsstyrda. Modelltekniskt innebär detta att de flesta poster i företagets resultat- och balansräkning antas vara en funktion av företagets omsättning (försäljning). Teoretiskt innebär detta att man antar att storleken på företagets produktiva tillgångar är relaterade till storleken på företagets försäljning, dvs. att varje försäljningsökning även kräver en ökning av de tillgångar som används för att skapa försäljningen. Till exempel antas vanligtvis att kostnaden för sålda varor står i proportion till försäljningen. Framförallt är det de operativa delarna av resultat- och balansräkningen som antas vara direkt kopplade till försäljningen. Den finansiella sidan av verksamheten brukar i modellerna ofta utgöra buffertposter och fungera som s.k. plugg. Tanken bakom detta är att det är den operativa verksamheten som skapar värde och inte den finansiella verksamheten.
En proformamodell utgår från grundläggande redovisningsprinciper. Vid konstruktion av modellen är det viktigt att resultat- och balansräkningar är logiska och redovisningsmässigt konsekventa, t.ex. att kvarhållna vinster från ett år följer med till nästa års eget kapital (kongruensprincipen) och att balansräkningen balanserar (T = S + EK).

De flesta modeller har en plugg som används för att balansera balansräkningen, dvs. att summa tillgångar blir lika stora som summan av eget kapital och skulder. Pluggen väljs utifrån de antaganden man gör om företagets finansiella framtid och utifrån hur komplicerad man vill att modellen skall vara. Pluggen är vanligtvis någon post från balansräkningen, t.ex. företagets skulder, kassa, eller eget kapital. Modelltekniskt är pluggen en formel som ökar eller minskar i relation till övriga poster i balansräkningen för att tillgångssidan skall bli lika stor som skuldsidan.  I många Excelmodeller innebär pluggen att det uppstår en cirkelreferens (där resultaträkningen påverkar balansräkningen som påverkar resultaträkningen osv). För att modellen skall fungera måste man ställa in Excel så att den kan hantera detta. Du gör detta i Arkiv ->Excelalternativ -> Beräkningar och bocka för Aktivera iterativ beräkning – jag visar detta i filmen.

Här följer en film där jag visar hur jag bygger en enkel proformamodell i Excel. Exemplet är hämtat från vår bok Företagsvärdering med fundamental analys.

I vår bok visar vi fler varianter av modellen och hur den kan utvecklas och förfinas. Boken tar även upp de viktiga stegen innan man bygger modellen (strategisk- redovisningsmässig- och finansiell analys) och hur man kan anvnda modellerna för att värder ett företag.

Excelfilen som jag arbetar med i filmen ”006_Proforma.xlsx” kan du hämta från min exempelsida.
Mer exempel från boken Företagsvärdering med fundamental analys hittar du på Studentlitteraturs sida om boken:
Ett sista råd om du skall göra något liknande: Försök inte bara mata in siffrorna i min modell utan bygg proforman från grunden. Företags årsredovisningar är alltid olika och att ”tvinga in” data i en modell man inte förstår bäddar för problem.

Vill du fördjupa dig ytterligare i finansiell modellering kan jag rekommendera Financial Modeling skriven av Simon Benninga

Lycka till
/Anders

PS! Dagens boktips:
En bok jag kan rekommendera just nu är Jelen, Excel 2016 In Depth (QUE Förlag) . En heltäckande bok skriven av en av mina excelgurus, Bill ”MrExcel” Jelen (kolla MrExcels kanal på YouTube!). Är du nybörjare med Excel och vill ha en bok på svenska som ger dig grunderna kan jag rekommendera Excel 2016 Grunder (Eva Ansell) som också har skrivit Excel 2016 Fördjupning, en bok som jag själv brukar använda på mina Excelkurser.
.