Annuitetsberäkning med Excel


Excel innehåller en uppsjö av finansiella funktioner som kan användas för alla möjliga företagsekonomiska kalkyler. Gemensamt för de flesta funktioner är att de hanterar räntekostnader, pengars tidsvärde eller ”time value of money”.

Det finn funktioner för att räkna ut nuvärde och slutvärde av betalningar, som man gör när man gör en investeringskalkyl, det finns funktioner för att räkna ut betalningar och avkastning på värdepapper och funktioner för en massa olika lånekalkyler. När det gäller lånekalkyler så finns det en del olika typer som kan vara bra att känna till om man skall låna pengar till någonting.

Ett annuitetslån betalar man lika stora belopp vid varje betalningstillfälle. Beloppen eller annuiteterna består av en del ränta och en del amortering, men summan av de två blir alltid lika stora.

Ett annat alternativ är lån med rak amortering. Då amorterar du lika mycket varje betalningstillfälle men utöver detta betalar du även ränta. Den totala betalningen (amortering + ränta) blir därför olika stora fram tills att lånet är betalat. Eftersom amorteringsbeloppet är lika stort under hela kredittiden och restskulden och därmed räntan successivt minskande, kommer ett lån med rak amortering att kosta mindre för varje amorteringstillfälle. Med rak amortering betalar du med andra ord lite mer i början men mindre i slutet – till skillnad från ett annuitetslån där betalningarna är lika stora.

Lånekalkyler kompliceras naturligtvis av vilken ränta och löptid (fast ränta eller rörlig ränta). I exemplet nedan där jag visar hur man kan göra en lånekalkyl för ett annuitetslån och för ett lån med rak amortering utgår jag från att räntan är fast under hela återbetalningsperioden.

En film som visar hur du bygger en lånekalkyl för ett annuitetslån med Excels funktioner AMORT och BETALNING. Filmen illustrerar även principerna och skillnaderna mellan ett annuitetslån och ett lån med rak amortering.

Man kan tillägga att annuitetsberäkningar också kan användas vid investeringskalkylering. Man brukar då prata om annuitetsmetoden, eller årskostnadsmetoden. Den är en utveckling av nuvärdemetoden och används för att ange hur lönsam en investering är utslaget på investeringens hela livstid. Det erhållna värdet, annuiteten, anges som regel i kronor per år. Den kan till exempel användas om investeringsalternativ med olika lång ekonomisk livslängd ska jämföras, eftersom det är resultat per år som erhålls. Metoden används därför till exempel om det ska fattas beslut om att köpa eller leasa en maskin eller dylikt, då resultatet blir direkt jämförbart med kostnaden för leasing. Dvs man kan jämföra annuiteten av en investering i en maskin med årskostnaden för att leasa samma maskin. Man använder då Excels funktion BETALNING för att få fram årskostnaden för en investering. Det är dock inget jag visar i filmen, men kanske återkommer till i ett annat exempel.

Exempelfilen som jag visar i filmen finns att ladda ner från mitt filarkiv:

 

Bookmark and Share

6 comments

  • Det känns som om det är nåt fel i ditt exempel.

    Med 800k i lån på två år så ska man betala 500k ränta ?
    Känns lite väl mycket.
    Min uppfattning är att på ett år så blir räntan, på 5%, med ett lån på 800K bara 40K
    Dvs 800k*0,05 = 40K

    Varje månads andel måste då vara ungefär en 12e-del av 40K. Alltså även en 12e-del av 5%.

    Således borde väl ändå räntan för varje period beräknas: Ing balans*ränta/12.

    Tack på förhand!
    /fredrik

    • Hej Fredrik,
      Menar du exemplet i min film? Där räknar jag på 20 perioder (inte två) med 5 procents ränta per period. Att det blir 500k i ränta på 20 år är då inte så konstigt, t.ex. skulle ett lån helt utan amortering ge ett totalt räntebelopp för 20 år på 800k*0,05*20 = 800k.
      Mvh Anders

  • Hej,

    Nej, det var i exempelfilen:
    008_Annuitetsberäkning.xlsx

    Jämför jag med Microsofts hjälptext:
    http://office.microsoft.com/sv-se/excel-help/planera-betalningar-och-sparande-i-excel-HA001056286.aspx så delar man räntan 12 eftersom man vill ha ut resultatet i månader.

    Mig veterligen är det inte många lån där räntan betalas per år 😉
    Således antog jag att en period var en månad!

    Det är ju det man vill räkna på som låntagare. Dessutom så blir räntan lägre när man betalar hela tiden.

    • Ja, det är ett förenklat ”skolboksexempel” där jag räknar med 5 procents ränta per period och i detta fall antar jag att en period är ett år. Sen får man självklart anpassa räntesats och antal perioder efter sina egna förutsättningar. Vill man göra om räntan till en månadsränta får man dela med 12 eller med 4 om betalningarna sker kvartalsvis. Men man bör naturligtvis också vara medveten om att exakt hur bankerna räknar fram räntebetalningarna kan skilja sig från de antaganden som görs här.
      /Anders

  • Om man vill använda mallen och räkna ut en fördelning på ett lån på 100 000 kr på 60 månader och en ränta på 2 %, hur gör jag då?

    • Då får man bygga ut mallen för fler perioder och ändra värdena på lånebelopp och ränta. Om du sätter dig in i hur mallen är gjord borde det gå att klura ut hur man gör. mvh Anders